26/3-2016
Ulla är inte ett vanligt monster, hon är rosa till skillnad från resten av alla monster som är mörkbruna. Hade hon varit en annan varelse så skulle hon ha blivit mobbad för att hon var så annorlunda, men monster är väldigt vänliga varelser och dom är nyfikna på allt udda. Det finns en anledning till varför monster inte är rosa utan bruna, dom bor i skogen och behöver gömma sig för att inte bli jagade av varelser som är rädda för udda saker och sånt man inte förstår sig på.
En dag när Ulla var ute och plockade blåbär till sin blåbärspaj så hörde hon något som hon aldrig hört förr. Ulla lyssnade noga och hörde svaga små röster, hon blev mycket nyfiken och närmade sig rösterna. Ulla gömde sig i en buske och väntade på att rösterna skulle komma förbi och det gjorde dom. Till Ullas skräck såg hon att det var jägare som letade efter allt udda som dom kunde förgöra. Ulla hade lärt sig att om man inte rör på sig så är det svårare för jägarna att hitta en, men det gäller bara dom bruna monsterna, Ulla är rosa och jägarna hittade henne på nolltid. Ulla skrek som hon aldrig gjort förr, hennes fötter och armar var hopbundna för att göra hennes flyktmöjligheter så små som möjligt.
Det blev mörkt och jägarna bestämde sig för att sova en natt i skogen innan dom kunde ta Ulla till monsterförgöraren, det dom inte hade räknat med var att Ulla grät och hon grät högljutt. För att kunna sova så satte jägarna in öronproppar på sig och band för Ullas mun. Mitt i natten hörde Ulla prasslet och hon kände igen prasslet, det var dom andra monsterna! Dom hade hört Ulla skrika och följt efter jägarna till campingplatsen för att sedan vänta på ett bra tillfälle då dom kunde rädda henne så riskfritt som möjligt. Den ena jägaren vaknade till och såg räddningsförsöket, han väckte sin partner och slängde sig mot sitt vapen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar