14 juli 2014, 16:20:17
2.
Seth vaknade av att en tjej som hade somnat på honom
hade slagit till honom i sömnen. Han lyckades ta sig upp ur soffan utan att
väcka henne och gick in till ladans lilla minikök för att brygga lite kaffe.
Varför hade Nyma kysst honom igår? Hon hade dumpat honom, det var han som hade
blivit sårad. Hade hon kanske insett att hon hade gjort ett misstag? Nah det
lät inte som henne. Nyma vet alltid vad hon vill och gör inget av misstag, hon
måste ha haft en anledning när hon kysste honom. Så fort kaffelukten började
sprida sig i ladan så började allt fler och fler människor vakna upp som
zombies för att få en kopp kaffe innan första kannan var slut. Seth såg inte
Nyma någonstans, hon hade nog fått med sig en kille hem till sig och lämnat
allt så Seth var tvungen att städa upp och köra ut alla.
Sinistra stod i köket och gjorde frukost på sängen åt Noel när Nyma kom ner. Hon luktade alkohol.
Noel hade precis vaknat när Sinistra kom inspringandes i rummet.
"Visste du vad det var för fest igår som din syrra hade? Min bror är nu ensam i ladan med massor med främmande människor som din syrra bjöd in och nu ska han slänga ut dom och städa upp!" Sinistra såg väldigt sur ut så Noel gjorde vad vilken pojkvän som helst skulle ha gjort när flickvännen var rosenrasande, han drog en lugnande vitlögn.
"Nja, asså jag hade hört rykten om vad det var för fest men jag trodde det bara var rykten. Sen lovade jag Nyma och Seth att hjälpa till med städningen. Så fort vi är klara här så går jag och Nyma till ladan och hjälper Seth om han inte redan dragit hem."
Sinistra verkade lugnare, men hon såg fortfarande lite sur ut.
"Om du vill så kan vi gå ner dit nu och ta frukosten efteråt." Noel försökte se så snäll ut som möjligt, hur man nu gör det.
Hur sur Sinistra var så kunde hon inte vara sur på Noel, han hade ett sätt som fick henne att lugna ner sig på nolltid. Sen såg Noel väldigt rolig ut i sitt nyvakna, rufsiga, mörkbruna hår och med sina trötta blåa ögon. Sinistra gick med på att äta frukost först och sen gå ner till ladan.
Äntligen hade alla dragit från ladan så Seth kunde städa ifred. Han hann knappt börja innan Sinistra, Noel och Nyma var där för att hjälpa till. Nyma såg sliten och trött ut, Seth kunde slå vad om att hans syster hade fått Noel att tvinga med sig Nyma hit mot hennes vilja. Nyma brukade aldrig ta hand om städandet efter fester, men Seth var glad och uppskattade hjälpen.
Det hade inte riktigt gått som Nyma hade tänkt sig, hon hade i sitt blurriga tillstånd fått med sig fel kille hem och nu, tackvare brorsans tjej, var hon tvungen att städa när planen var att Seth skulle ta hand om allt. Aja, det var hennes fest så det kanske var rättvist att hon hjälpte till med städningen, hon hade trots allt inte hjälpt till i början sen så var ju dom fyra som städade så det skulle nog gå rätt snabbt tills hon låg i sängen igen och sov. Nyma gick för att städa vid den blåa soffan där Seth brukar sova. Det fann inga tecken på att han hade haft en vild natt. Det låg några ölburkar där men inget mer, och framför allt så låg det inte några tjejkläder där så om Nyma hade tur så träffade han ingen på festen som kunde sabba mellan henne och Seth, hon hade trots allt lite känslor för honom, men det tänkte hon aldrig erkänna för sig själv.
Noel var väldigt trött på sin syrra nu, hade hon bara tagit sitt ansvar och stannat i ladan som dom hade kommit överens om och tagit hand om Seth, så skulle han just nu ligga i sängen med Sinistra och käkat frukost på sängen och ha trevliga konversationer om den kommande Qilin-festen. Noel mumlade lite svordomar för sig själv när Nyma kom.
"Var du tvungen att lämna Seth så där? Du måste lära dig avsluta det du startat Nyma."
"Ja, han är lika gammal som mig. Han kan slänga ut folk och städa, varför ska han vara mitt ansvar?" Nyma kunde inte förstå vad som störde Noel, det här rörde inte honom eller hans dumma brud. Nyma var riktigt trött på Sinistra för att hon alltid la sig i när det gällde Seth, dom gillade knappt varandra men ändå var hon som hans hökmamma.
När ladan var färdigstädad så gick Nyma hem och la sig, Noel gick till biblioteket där han jobbade och Sinistra och Seth gick hem till Musak. Varken Sinistra eller Seth sa något på hela vägen hem, dom bara gick i tystnaden. Även dom som inte kände Sinistra och Seth kunde se att båda var riktigt sur på varandra, men var så gott som tvingade att hålla ihop.
Sinistra stod i köket och gjorde frukost på sängen åt Noel när Nyma kom ner. Hon luktade alkohol.
Noel hade precis vaknat när Sinistra kom inspringandes i rummet.
"Visste du vad det var för fest igår som din syrra hade? Min bror är nu ensam i ladan med massor med främmande människor som din syrra bjöd in och nu ska han slänga ut dom och städa upp!" Sinistra såg väldigt sur ut så Noel gjorde vad vilken pojkvän som helst skulle ha gjort när flickvännen var rosenrasande, han drog en lugnande vitlögn.
"Nja, asså jag hade hört rykten om vad det var för fest men jag trodde det bara var rykten. Sen lovade jag Nyma och Seth att hjälpa till med städningen. Så fort vi är klara här så går jag och Nyma till ladan och hjälper Seth om han inte redan dragit hem."
Sinistra verkade lugnare, men hon såg fortfarande lite sur ut.
"Om du vill så kan vi gå ner dit nu och ta frukosten efteråt." Noel försökte se så snäll ut som möjligt, hur man nu gör det.
Hur sur Sinistra var så kunde hon inte vara sur på Noel, han hade ett sätt som fick henne att lugna ner sig på nolltid. Sen såg Noel väldigt rolig ut i sitt nyvakna, rufsiga, mörkbruna hår och med sina trötta blåa ögon. Sinistra gick med på att äta frukost först och sen gå ner till ladan.
Äntligen hade alla dragit från ladan så Seth kunde städa ifred. Han hann knappt börja innan Sinistra, Noel och Nyma var där för att hjälpa till. Nyma såg sliten och trött ut, Seth kunde slå vad om att hans syster hade fått Noel att tvinga med sig Nyma hit mot hennes vilja. Nyma brukade aldrig ta hand om städandet efter fester, men Seth var glad och uppskattade hjälpen.
Det hade inte riktigt gått som Nyma hade tänkt sig, hon hade i sitt blurriga tillstånd fått med sig fel kille hem och nu, tackvare brorsans tjej, var hon tvungen att städa när planen var att Seth skulle ta hand om allt. Aja, det var hennes fest så det kanske var rättvist att hon hjälpte till med städningen, hon hade trots allt inte hjälpt till i början sen så var ju dom fyra som städade så det skulle nog gå rätt snabbt tills hon låg i sängen igen och sov. Nyma gick för att städa vid den blåa soffan där Seth brukar sova. Det fann inga tecken på att han hade haft en vild natt. Det låg några ölburkar där men inget mer, och framför allt så låg det inte några tjejkläder där så om Nyma hade tur så träffade han ingen på festen som kunde sabba mellan henne och Seth, hon hade trots allt lite känslor för honom, men det tänkte hon aldrig erkänna för sig själv.
Noel var väldigt trött på sin syrra nu, hade hon bara tagit sitt ansvar och stannat i ladan som dom hade kommit överens om och tagit hand om Seth, så skulle han just nu ligga i sängen med Sinistra och käkat frukost på sängen och ha trevliga konversationer om den kommande Qilin-festen. Noel mumlade lite svordomar för sig själv när Nyma kom.
"Var du tvungen att lämna Seth så där? Du måste lära dig avsluta det du startat Nyma."
"Ja, han är lika gammal som mig. Han kan slänga ut folk och städa, varför ska han vara mitt ansvar?" Nyma kunde inte förstå vad som störde Noel, det här rörde inte honom eller hans dumma brud. Nyma var riktigt trött på Sinistra för att hon alltid la sig i när det gällde Seth, dom gillade knappt varandra men ändå var hon som hans hökmamma.
När ladan var färdigstädad så gick Nyma hem och la sig, Noel gick till biblioteket där han jobbade och Sinistra och Seth gick hem till Musak. Varken Sinistra eller Seth sa något på hela vägen hem, dom bara gick i tystnaden. Även dom som inte kände Sinistra och Seth kunde se att båda var riktigt sur på varandra, men var så gott som tvingade att hålla ihop.
Joel hade inget gästrum så Sean och Joel var tvungna
att dela säng, men det var dom vana vid, dom hade ju sovit över hos varandra
ända sen dom var 10år.
Sean hade legat vaken hela natten och tänkt på Joels framtid. Han kunde inte åka till Siljum för att tvingas bli soldat, dom skulle avrätta honom direkt för att han blev ägare till Qilin. Han kunde inte heller säga nej till Qilinen för då skulle han bli avrättad så någon annan kunde få Qilinen.
Joel vaknade av att han höll på att trilla ur sängen, som tur var så fångade Sean honom innan han rullat ut för långt. Hade Sean varit vaken länge? Sean kunde ju inte ha märkt att Joel var på väg ur sängen i sömnen.
Joel märkte att Sean tänkte på något när dom åt frukost, han var inte lika pratglad som vanligt. ”Jag har tänkt lite.” sa Sean plötsligt. ”Vi kan inte låta dig ta emot Qilinen och åka till Siljum. Du skulle dö och det är inget som jag tänker låta hända dig.”
”Det finns inget att tänka på. Jag har redan funderat ut en plan, så fort jag accepterat Qilinen så flyr jag ut till skogen och bor där. Jag går inte på mötena och håller mig gömd från resten av världen tills dom har glömt att jag existerar.” Joel var bestämd, han tänkte inte dö för en sådan löjlig sak, men då kunde han inte stanna.
”Nej, du kommer bli jagad av hela landet. Sen vet väll inte du hur man klarar sig själv ute mitt i skogen?”
”Men det finns inget annat val förutom att ta mitt straff eller fly.”
Sean kunde inte förstå varför Joel var så hopplös, han kunde inte se den självklara lösningen.
”Kolla Joel, så fort du accepterat din Qilin så packar du dina väskort och åker till Galdur. Om 6 dagar när soldaterna kommer för att hämta dig så hämtar dom inte dig, dom kommer ta mig. Jag kan låtsas vara dig och säga till dom att Qilinen dog på väg ner, det har hänt förr så det är en trovärdig lögn. Soldaterna där har ingen koll på döda och levande Qiliner så dom kommer förmodligen inte dubbel kolla min information.”
”Nej! Du får inte! Det är mitt problem och ingen annan ska drabbas av min otur.” Joel såg nästan rädd ut när han bara tänkte på det.
”Och du får inte dö! Vi går hem till mig och pratar med Sinistra och Seth så vi kan komma fram till en bra plan som kan fungera.”
Joel var tveksam men gick med på att i alla fall prata med dom andra, dom behövde ändå få veta att han inte längre kommer att vara kvar här i Musak.
Tystnaden hemma hos familjen Yrb bröts när Sean och Joel kom instormandes, Sean höll i två brev och Joel stod lite gömd bakom Sean och såg ut som att han helst av allt skulle vilja sjunka ner i jorden.
Det var fint hemma hos Sean, tyckte Joel. Det var rent och rymligt men ändå var allt nära vilket gav Joel en mysig känsla. Mattorna var fluffiga och mjuka till skillnad från dom han själv hade hemma, dom var tunna och nedtrampade med lera och smuts. Trots att Joel och Sean umgicks mycket med varandra så var inte Joel hemma hos Sean särskilt mycket, Sean hade sagt att han hellre var hemma hos Joel där det var lugnare och så han kunde hjälpa till med olika sorters sysslor.
Sinistra bröt tystnaden. "Tja, har det hänt något? Ni ser så hängiga ut."
Det var kväll och det började skymma ute då dörren till familjen Yrbs hus öppnades med en smäll.
”Sinistra, Sinistra! Gissa vad? Jag har fått ett nytt jobberbjudande som erbjuder högre lön och bättre arbetstider än biblioteket!” Noels glädje försvann snabbt när han såg sin flickväns seriösa ansikte.
”Har det hänt något?” frågade Noel och kollade runt i rummet. Hela gänget var samlat, till och med Nyma satt i ett hörn.
Efter att Noel hade fått Joels situation förklarat för sig så satte sig Noel ner i chock. Varför skulle dom göra så här?
”Och breven kom samma dag?” fråga Noel.
”Ja. Samtidigt med samma brevbud.” svarade Joel.
”Då kan det inte vara ett sammanträffande, sen att du har fått så lite tid på att dig att göra dig i ordning för både Qilinen och Siljum det är som gjort för att du ska bli avrättad på en gång.”
”Jag har en idé som kan fungera.” sa Sean
”Nej!” Joel skrek så högt att alla hoppade till, han var aldrig annars högljudd.
”Seans idé var att Joel tar Qilinen till Galdur och bor där medans Sean färgar håret och fixar linser så han kan ta Joels plats i Siljum och sedan säger till soldatchefen Hein att Qilinen dog på väg ner från berget.” sa Sinistra snabbt.
Dom bestämde sig för att gå och lägga sig så dom kunde prata vidare om Joels situation när dom blivit utvilade. Eftersom Simon Yrb, fadern i huset, var borgmästare för Musak så hade familjen gott om pengar och hade därför ett ganska stort hus med två gästrum och en gäststuga med kök och toalett, så det var inga problem att få hela gänget att sova över där.
Noel vaknade först och förberedde frukost till alla, när han kom in till rummet för att ge Sinistra frukost på sängen så var hon redan uppe och läste böcker och kollade på olika kartor.
"Vad gör du?" undrade Noel och plockade upp en bok om Musaks historia.
"Jag kollar upp olika ställen där Joel kan bo medans Sean är i Siljum. Än så länge så låter Galdur som det bästa stället, det har varit en stad till för att förse Glirbo, Siljum och Sadock med vatten som kommit upp från Ima bergen, men staden har nu varit obebodd i över hundra år och nästan bortglömd. Kolla i dom tre senaste upplagorna av historieböckerna så har Galdur bara nämnts lite kort på en mening eller så, det är minst risk att någon förbipasserande hittar Joel där och det ligger nära både Glirbo och Musak så vi kan turas om att ge honom mat och sällskap." Sinistra verkade nästan glad över att något spännande hände, hon gillade att planera och göra riskabla saker. Hon var 20 år och kunde fortfarande planera för hur hon skulle smita ut på kvällen för att träffa Noel.
Sinistra hade samlat alla delar till sin plan och satt upp dom på en plantavla så det var lätt att se och följa vad hon menar som hon sedan visade stolt upp vid frukost när alla hade vaknat.
Sean hade legat vaken hela natten och tänkt på Joels framtid. Han kunde inte åka till Siljum för att tvingas bli soldat, dom skulle avrätta honom direkt för att han blev ägare till Qilin. Han kunde inte heller säga nej till Qilinen för då skulle han bli avrättad så någon annan kunde få Qilinen.
Joel vaknade av att han höll på att trilla ur sängen, som tur var så fångade Sean honom innan han rullat ut för långt. Hade Sean varit vaken länge? Sean kunde ju inte ha märkt att Joel var på väg ur sängen i sömnen.
Joel märkte att Sean tänkte på något när dom åt frukost, han var inte lika pratglad som vanligt. ”Jag har tänkt lite.” sa Sean plötsligt. ”Vi kan inte låta dig ta emot Qilinen och åka till Siljum. Du skulle dö och det är inget som jag tänker låta hända dig.”
”Det finns inget att tänka på. Jag har redan funderat ut en plan, så fort jag accepterat Qilinen så flyr jag ut till skogen och bor där. Jag går inte på mötena och håller mig gömd från resten av världen tills dom har glömt att jag existerar.” Joel var bestämd, han tänkte inte dö för en sådan löjlig sak, men då kunde han inte stanna.
”Nej, du kommer bli jagad av hela landet. Sen vet väll inte du hur man klarar sig själv ute mitt i skogen?”
”Men det finns inget annat val förutom att ta mitt straff eller fly.”
Sean kunde inte förstå varför Joel var så hopplös, han kunde inte se den självklara lösningen.
”Kolla Joel, så fort du accepterat din Qilin så packar du dina väskort och åker till Galdur. Om 6 dagar när soldaterna kommer för att hämta dig så hämtar dom inte dig, dom kommer ta mig. Jag kan låtsas vara dig och säga till dom att Qilinen dog på väg ner, det har hänt förr så det är en trovärdig lögn. Soldaterna där har ingen koll på döda och levande Qiliner så dom kommer förmodligen inte dubbel kolla min information.”
”Nej! Du får inte! Det är mitt problem och ingen annan ska drabbas av min otur.” Joel såg nästan rädd ut när han bara tänkte på det.
”Och du får inte dö! Vi går hem till mig och pratar med Sinistra och Seth så vi kan komma fram till en bra plan som kan fungera.”
Joel var tveksam men gick med på att i alla fall prata med dom andra, dom behövde ändå få veta att han inte längre kommer att vara kvar här i Musak.
Tystnaden hemma hos familjen Yrb bröts när Sean och Joel kom instormandes, Sean höll i två brev och Joel stod lite gömd bakom Sean och såg ut som att han helst av allt skulle vilja sjunka ner i jorden.
Det var fint hemma hos Sean, tyckte Joel. Det var rent och rymligt men ändå var allt nära vilket gav Joel en mysig känsla. Mattorna var fluffiga och mjuka till skillnad från dom han själv hade hemma, dom var tunna och nedtrampade med lera och smuts. Trots att Joel och Sean umgicks mycket med varandra så var inte Joel hemma hos Sean särskilt mycket, Sean hade sagt att han hellre var hemma hos Joel där det var lugnare och så han kunde hjälpa till med olika sorters sysslor.
Sinistra bröt tystnaden. "Tja, har det hänt något? Ni ser så hängiga ut."
Det var kväll och det började skymma ute då dörren till familjen Yrbs hus öppnades med en smäll.
”Sinistra, Sinistra! Gissa vad? Jag har fått ett nytt jobberbjudande som erbjuder högre lön och bättre arbetstider än biblioteket!” Noels glädje försvann snabbt när han såg sin flickväns seriösa ansikte.
”Har det hänt något?” frågade Noel och kollade runt i rummet. Hela gänget var samlat, till och med Nyma satt i ett hörn.
Efter att Noel hade fått Joels situation förklarat för sig så satte sig Noel ner i chock. Varför skulle dom göra så här?
”Och breven kom samma dag?” fråga Noel.
”Ja. Samtidigt med samma brevbud.” svarade Joel.
”Då kan det inte vara ett sammanträffande, sen att du har fått så lite tid på att dig att göra dig i ordning för både Qilinen och Siljum det är som gjort för att du ska bli avrättad på en gång.”
”Jag har en idé som kan fungera.” sa Sean
”Nej!” Joel skrek så högt att alla hoppade till, han var aldrig annars högljudd.
”Seans idé var att Joel tar Qilinen till Galdur och bor där medans Sean färgar håret och fixar linser så han kan ta Joels plats i Siljum och sedan säger till soldatchefen Hein att Qilinen dog på väg ner från berget.” sa Sinistra snabbt.
Dom bestämde sig för att gå och lägga sig så dom kunde prata vidare om Joels situation när dom blivit utvilade. Eftersom Simon Yrb, fadern i huset, var borgmästare för Musak så hade familjen gott om pengar och hade därför ett ganska stort hus med två gästrum och en gäststuga med kök och toalett, så det var inga problem att få hela gänget att sova över där.
Noel vaknade först och förberedde frukost till alla, när han kom in till rummet för att ge Sinistra frukost på sängen så var hon redan uppe och läste böcker och kollade på olika kartor.
"Vad gör du?" undrade Noel och plockade upp en bok om Musaks historia.
"Jag kollar upp olika ställen där Joel kan bo medans Sean är i Siljum. Än så länge så låter Galdur som det bästa stället, det har varit en stad till för att förse Glirbo, Siljum och Sadock med vatten som kommit upp från Ima bergen, men staden har nu varit obebodd i över hundra år och nästan bortglömd. Kolla i dom tre senaste upplagorna av historieböckerna så har Galdur bara nämnts lite kort på en mening eller så, det är minst risk att någon förbipasserande hittar Joel där och det ligger nära både Glirbo och Musak så vi kan turas om att ge honom mat och sällskap." Sinistra verkade nästan glad över att något spännande hände, hon gillade att planera och göra riskabla saker. Hon var 20 år och kunde fortfarande planera för hur hon skulle smita ut på kvällen för att träffa Noel.
Sinistra hade samlat alla delar till sin plan och satt upp dom på en plantavla så det var lätt att se och följa vad hon menar som hon sedan visade stolt upp vid frukost när alla hade vaknat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar